Jag saknar dig idag, jag saknar dig med hela kroppen. Så att det gör ont. Jag hatar dig för vad du gjorde, men älskar dig för den du är. Du var mitt allt. En del av inte bara mitt liv utan av mig. Jag älskade dig med allt jag hade, öppnade mig totalt och du krossade mig. Jag ångrar att jag inte lät dig se hur ont jag hade, att jag bara på utan skakade av mig vad du gjorde. Lät alla tro att jag inte var sårad eller arg, som om jag inte brydde mig om dig. Det var inte sant, jag ser dig fortfarande på gatan. Inte ens i ett annat land kan jag fly från dig. Alla killar jag ser påminner mig om dig, någon går som du eller har lika vackra ögon. Du var mitt allt, på riktigt. Jag levde för dig och när du inte fanns att leva för slutade jag. Trodde på riktigt att jag hade gråtit min sista tår över dig, men trots alla år som gått är jag precis lika ledsen nu som då. Jag älskar dig exakt lika mycket idag....