Två veckor kan vara den längsta perioden i ens liv....eller ingen tid alls.

Två veckor hemma nu. Har träffat mina finaste, förutom C. Hälsat på mamma och nu är jag på mina drömmars ö, Gotland. Ska passa min mosters hund när hon och maken är i kroatien. Känns skönt i hjärtat att vara "hemma", jag mår bra här. 
 
Spännande resa hit, åkte tåg och sen buss från mamma till oskarshamn. Sen fick jag skjuts av en präst i svenska kyrkan till båten. Tung väska, tyngre själ. Glad av närheten till andlighet. Tillförsikt. 
 
Det är jobbigt att vara tillbaka i Sverige, jag vet inte om jag kommer orka. Jag vet inte ens om jag vill orka. 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

blindinglights.blogg.se

Den här bloggen handlar om mig och allt som är jag. Mina tankar,upplevelser och annat.

RSS 2.0