Du finns i mina tankar, trots att jag för länge sen lämnade dina...

Jag ringde dig för en stund sen, för att jag saknade dig, för att jag behövde dig. För att jag älskar dig. Du hade inte tid och jag förstår, men det gör ont. Jag vill ha all din tid men vet att det inte kommer vara så någonsin igen.

Jag hade allt som var ditt men jag vände det ryggen och gick. Nu har det gått alldeles för lång tid, skadan har blivit permanent. Jag trodde att jag ville ha det så, att jag var färdig med allt som var du.

Nu står jag här, ensam med mina tårar och inser att jag inte alls ville.

Försent...


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

blindinglights.blogg.se

Den här bloggen handlar om mig och allt som är jag. Mina tankar,upplevelser och annat.

RSS 2.0